2. En bild på mig själv



























Det här är en rolig bild som har några år på nacken. Det ser ut som att jag valt lite fel nyans på min foundation, men sanningen är att jag precis varit iväg på skidsemester. En skidsemester där jag för övrigt tog av mig skidglasögonen när det var soligt för att få en jämn bränna i ansiktet. Jag vet, inte alls ytligt. Hur som helst tyckte jag att det var ett kul foto och la upp det på facebook med kommentaren att jag, som ovan nämnt, alltså inte sminkat mig som en fjortis utan åkt skidor. Detta var dock innan jag blev sådär superinternationell och eftersom jag inte hade några engelsktalande vänner på fejjan skrevs denna kommentar på svenska.

Häromveckan skulle vi till något slags pool party. Sabbi och James hade på något vis lyckats hamna på VIP-listan och eftersom att det var söndag och vi inte hade något annat vettigt för oss bestämde vi oss för att följa med. Medan killarna satt i soffan och drack öl far vi tjejer runt och jämförde outfits och höll på. Sabbi erbjöd sig att sminka mig och talade om att hon faktiskt var utbildad make-up artist. Jag tackade ja, trots att jag misstänkte att hon kanske inte var en så jättebegåvad make-up artist och trots att jag var livrädd för att hon skulle få mig att se ut som en tranny tog jag med mig mitt smink in till Sabbis rum och hoppades på det bästa. Först ut var foundation, och medan Sabbi smetade på en himla massa berömde hon mitt inköp och tyckte det passade väldigt bra med min hudton. Till skillnad från den där bilden på facebook, sa hon. Jag fattade inte direkt vad hon pratade om, men kopplade efter ett tag. Skidbilden! Det var skidbilden hon pratade om. Åhnej, sa jag och skrattade lite nervöst. Den där bilden är tagen efter jag har åkt skidor. Jag förklarade hur jag bara blivit solbränd i ansiktet och sådär, medan jag undrade hur många av mina facebookbilder hon kollat igenom. Den är dessutom jättegammal, sa jag som ett dåligt försök till en hint och räknade ut i huvudet att det måste ha varit en av mina första profilbilder. Samtidigt kom Lyndsay in i rummet. Hon tittade nyfiket på mig och jag tittade ungefär lika nyfiket tillbaka och försökte föra över ett telepatiskt meddelande och fråga hur mitt sminkade ansikte såg ut. Tyvärr fick jag inget svar. Men för att inte göra den här historian alltför lång blev sminket inte så tokigt som jag trodde.

Nu funderar jag på om jag ska byta ut den svenska bildtexten till en engelsk bildtext istället. Men det känns ju lite tramsigt. Och vid närmare eftertanke är nog skadan redan gjord. Jag menar, om jag nu har fler engelsktalande facebook-stalkers har de nog vid detta laget redan kollat igenom alla mina foton. Och om de är så nyfikna att de kollar igenom alla mina foton kan man ju hoppas att de är så nyfikna att de översätter mina svenska kommentarer på google translate. Och gör de inte det så gör det i ärlighetens namn ingenting. Då bjuder jag på det.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar