Fina vanner, varfor maste ni lamna mig?


Tva av mina fina vanner, Leah (t.v.) och Penny (t.h.).
I torsdags akte Penny och imorgon aker Leah.
Jag kommer sakna dem. <3

Jag tanker inte pa svenska

Trots att jag reser i en kontinent dar majoriteten talar spanska, ar engelska spraket jag talar. For manniskorna jag traffar ar backpackers och backpackernas gemensamma sprak ar inte spanska, det ar engelska. Efter snart fyra veckors resande - eller engelskpratande - kan jag konstatera att jag inte langre tanker pa svenska. Jag tanker pa engelska. Faktum ar att jag hellre pratar engelska an svenska. Jag tycker liksom om det. Att prata ett annat sprak an mitt eget. Oavsett om det ar engelska eller spanska eller danska - jag gillar det.
Egentligen tycker jag inte om att skryta, men jag maste bara beratta anda. Innan jag akte bestamde jag mig namligen for att gora mig av med min svenska accent (av engelskan alltsa). Eftersom att den brittiska accenten ar den jag gillar mest, beslot jag mig for att kora pa den. Och aven om jag inte pratar som en engelskfodd sa har det hela gatt over forvantan. Jag har fatt massvis med komplimanger over min engelska och flera ganger har folk haft svart att tro att jag ar svensk. *stolt*


Tisdag var en valdigt trevlig dag. En australiensk tjej har pa vandrarhemmet - Penny - fyllde 22 ar och det skulle firas. Medan ett gang var ivag och fikade tillsammans for att fira smet jag och Leo ivag for att inhandla diverse saker att fortara. Leopoldine ar namligen kock och dagen till ara skulle hon laga kvallsmat at oss. :) Dessutom ville jag ge Penny nagon slags fodelsedagspresent och jag bestamde mig for att kopa tartor och bjuda alla pa vandrarhemmet. Ingen fodelsedag utan tarta, inte sant? Sa efter ett besok pa stans basta konditori (Leo var valdigt noga med att fa den basta tartan) begav vi oss till marknaden for att handla ingredienser till kvallsmaten. I princip alla stader har i Sydamerika har en marknad och dar kan man kopa allt i matvag och lite till. Min uppgift var mest att assistera, typ bara kassar, medan Leo sprang runt och tittade, luktade och klamde pa allt fran tomater till kanelstanger. Det var verkligen harligt att se henne, hon var i sitt ratta element. Da och da uppmanade hon mig till att lukta eller titta pa saker - med intentionen att visa hur fantastiskt bra eller daligt nagot var - och jag gjorde mitt basta for att forsta skillnaden pa koriandern har och koriandern dar. Hojdpunkten var nog nar vi skulle hitta lammkott. Varken jag eller Leo hade en blekaste om vad lamm hette pa spanska och konsekvensen blev saledes att vi vid narmaste kottstand fragade efter lamm i form av handgester och imitationer. Tienen bäää? :)

Kvallen blev valdigt lyckad. Efter en minst sagt underbar middag, akte tartorna fram under fodeseldagssangssjungande - bade pa engelska, spanska och svenska. Penny var helt overlycklig och tartorna var jattegoda. Darefter fortsatte festen hela kvallen och hela natten. Faktum ar att det faktiskt var sista kvallen for Richard och Kim - ett jattetrevligt par som varit i Cusco i sakert fem veckor - sa det var dubbelt firande, om man nu kan kalla avsked for firande. Tror jag kom i sang vid femtiden. Men ar det fest sa ar det.

Pa sondag borjar jag arbeta i baren, vilket gor att jag far mat och husrum gentemot att arbeta fyra kvallar i veckan. Utover det fortsatter jag med spanskapluggande och salsatranande. Hoppas ni alla har det bra! Besos
Ellinor