Tänkte bara förtydliga det här med begreppet vinter

För er som inte visste det är juni här alltså motsvarigheten till december hemma. De flesta svenskar skulle nog inte klassa det här vädret som vinter, men det är ju en årstid trots allt, oavsett väder.  

Men jag gillar Australien. De har liksom nio månaders sommar och tre månaders vinter istället för tvärtom, som det är hemma. Tycker Sverige hade kunnat ta och göra likadant. Eller möjligtvis kunde Australien flytta lite närmare Europa. Knö in sig i medelhavet eller så. 

Visste ni förresten att mina dagar blir längre och längre medans era blir kortare och kortare? 

Whats up guys?

'

Yo. Imorgon är det fredag och då ska jag fira midsommar minsann. Fast det är vinter och jag bor på andra sidan jorden. Tänk va. Svensk mat ska det bli, och jag ska få träffa min fina Linnéa. 

Måste förresten tillägga att jag egentligen helt och hållet glömt bort att det var midsommar. Blev påmind först när jag skypade mamma i onsdags och hade det inte varit för Linnéa som bjöd in mig till midsommarfirandet hade det nog inte blivit något midsommarfirande alls. Tro mig, det är förvirrande att bo här på andra sidan ibland. Inte nog med att det är vinter fast det är juni, helt plötsligt ska man fira midsommar också. Tänk bara när lucia kommer, då blir det förvirrande kan jag lova.

Nåväl, hoppas ni alla får en härlig, svensk midsommar! Ät några extra jordgubbar åt mig ;)

Dåliga nyheter

Ikväll fick vi dåliga nyheter. Våra favorit-flatmates Mike och Lyndsay har bestämt sig för att inte förlänga sina visum och stanna i Australien. Istället åker de hem i oktober när deras nuvarande visum går ut. Med lägenhetskontraktet som går ut i slutet på augusti innebär det att de kommer åka från Sydney redan då, för att resa lite innan de lämnar landet för gott. De kommer åka från Sydney bara några dagar efter att vi har kommit tillbaka från vår Europasemester. Jag åker hem till Sverige om nästan bara två veckor och innan det kanske jag måste säga hejdå till de två personerna jag tycker mest om i hela Sydney. Tanken gör ont.

Så nu lämnas vi med två val. Antingen tar vi över lägenhetskontraktet och meckar med hyror, bonds* och att hitta passande flatmates - eller så hittar vi någon annanstans att bo när vi kommer tillbaka. Och detta måste vi bestämma inom två veckor.

Kan jag inte bara få semester istället?

*När man skriver på ett hyreskontrakt betalar man något som kallas för bond till hyresvärden. Detta är en summa pengar som man, beroende på lägenhetens skick, får tillbaka helt eller delar av när man lämnar lägenheten. Om man t.ex. skadat tapeten, eller om där är andra skador på lägenheten kan hyresvärden dra av detta på ens bond. 

Det här gitarrspelandet. Det går ju bra och så.
Men jag bara undrar, är det meningen att man ska få kramp i handen efter tio minuter?
Det kommer ju ta så himla lång tid att lära sig att spela om man bara kan spela tio minuter åt gången liksom.
Så himla störigt.

Det är ju bara en buss

Sitter här och planerar inför Sverigesemestern. Bokar färjor och flygbiljetter och sånt.
Går in på Skånetrafikens hemsida för att söka en resa från Kastrup till Staffanstorp.
Och så kommer 166:an upp och jag får en alldeles bubblig känsla inombords. Det liksom pirrar i hela magen. 166:an. Staffanstorp. Hemma. Åh vad jag saknar! Och längtar!

Men ändå. En buss liksom.
Är jag kanske lite knäpp ändå?

Mountain biking in Manly

När Ellinor är ledig på helgen får man ta vara på det, tyckte Jaime och letade efter saker vi kunde hitta på under lördagen. På fredagen smsade han och föreslog; Mountain biking in Manly if it's sunny, whale watching if it's not. Och eftersom solen sken bjöd vi med Mike och Lyndsay och tog färjan till Manly för att köra lite mountainbike. Hur grymt som helst! Det var evigheter sen jag körde mountainbike sist och som jag har saknat det. Här kommer lite bilder.

Efter lite diskussioner bestämde vi oss för att köra den svåraste banan, som enligt killen i affären var lite mer "teknisk". Först var vi tvungna att cykla en lång bit bland hus och gator, för att sen komma till parken där den riktiga mountainbikingen började. Det var lite svårt att hitta och mest en massa uppförsbackar. Vi är glada men flåsiga och tar en paus inför nästa uppförsbacke.

Vi stannade vid en shop för att köpa några vattenflaskor. Som ni ser råkade vi köpa lite mer än bara vatten, men så behöver man ju också lite bränsle om man ska cykla runt halva dan.

 Killarna väntar in mig och Lyndsay.

 Mountainbiking kan vara väldigt jobbigt, speciellt när det är mycket backar. Mike tar en paus.

Mike beundrar den fina utsikten. Här trodde vi alla att vi nått toppen, men det visade sig att det hade vi inte alls.

 Mike fixar man sadel som pekar allt annat än rakt fram när jag cyklar. Här någonstans inser vi också att vi ligger rätt så efter i tidsschemat. Om vi ska hinna tillbaka till shopen innan den stänger - eller innan det blir mörkt och livsfarligt att cykla i skogen - måste vi lägga på ett kol. Ser ni förresten vad min cykel heter?

 Jaime tar foto på mig och påstår att min blåa hjälm "brings out the colour of your eyes". Jag tycker mest de ser väldigt o-blåa ut jämfört med hjälmen, men vad vet jag.

 Som ni ser håller solen på att gå ned.

 Jaime och jag väntar in Mike och Lyndsay som råkat hamna lite efter.

 Mikes cykelhjul fastnade mellan stenarna och han och cykeln slog en volt tillsammans. Som tur var hade vi inte så långt kvar att cykla men ändå, stackars Mike. Här är det förresten riktigt mörkt, men det syns inte på bilden eftersom jag använt blixt. Sista biten kunde vi knappt se stigen vi körde på så mörkt var det.

Jag och min glass på Ben & Jerrys caféet. Chocolate chip cookie dough och chocolate fudge brownie i en choklad-strössel-doppad strut. Väldigt dyrt, men helt klart värt det. Mums!

20.06.2011

Så var ytterligare en helg förbi. I och med att Aoife (uttalas Efa, irländska namn ni vet...) på jobbet reste hem, lämnade detta mig som den tjej som arbetat längst på Maloneys och därför har jag fått lite bättre timmar på jobbet. Det är min teori iallafall, att den som jobbat längst får de bra timmarna. Jag hade iallafall ledigt fredagkväll, hela lördagen och på söndagen efter klockan två. Det var hur skönt som helst, och nästa helg ser precis likadan ut. Yay :) Men för att sammanfatta helgen har vi lagat god mat, tagit färjan till Manly och åkt mtb med Mike & Lyndsay, ätit på Ben & Jerrys glasscafé och sett Super 8 på bio. Kommer lägga upp lite bilder snart.

Alla gör vi misstag

Jag har gjort en del mindre smarta saker i mitt liv. En av de minst smarta sakerna jag gjort var att köpa en 3G telefon i maj 2009. I tron om att jag skulle stanna i Sverige under de närmsta åren tyckte jag att en tvåårig avbetalningsplan på 99 kronor i månaden lät som ett bra köp. Man kunde ju dessutom ringa eller smsa för de där 99 kronorna! Yeah right. Jag betalar fortfarande av den där sketans mobiltelefonen och de senaste 17 månaderna har den inte gjort annat än legat och skräpat i min byrålåda. Jättesmart med en operatörslåst mobiltelefon när man åker utomlands. Antingen får man skyhöga räkningar eller så kan man inte använda mobilen alls. Och nu när jag äntligen betalat av eländet är den lika modern som en Nokia 3310 och jag kan fortfarande inte använda den. Och som om det inte vore nog fortsätter de givetvis att skicka räkningar för den, eftersom att jag inte sagt upp mitt abonnemang. Suck.
Note to self: Inga mer inköp på avbetalningsplaner. Ever!

Swimming with humpback whales

Okej, kommer ni ihåg jag när jag berättade för er om att man kunde simma med valhajar på västkusten i Australien? Jag har hittat något ännu coolare.

På Tonga i Stilla havet kan man simma med knölvalar. Hur coolt hade det varit?

Med tanke på att jag och Jaime i princip redan planerat en semester på Fiji kan en sväng inom Tonga säkerligen inte vara ett problem.
Synd bara att det kostar lite grann. Sisådär en fyratusen AUD. Per person.
Snälla tomten?

12.06.2011

Kära blogg,
det har inte blivit så mycket bloggande på sistone. Den här veckan har jag jobbat nästan varenda dag och därför har det knappt funnits något värt att blogga om. I Sydney är det vinter och folk klagar på att det är så himla kallt fast det egentligen inte är så farligt. Iallafall inte om man jämför med Sverige i vintras då snoret i näsborrarna frös. Då var det kallt. Här regnar det mest och staden har gradvis tömts på människor. Backpackerna har dratt norrut till varmare delar av landet och turisterna har åkt hem. På jobbet har det blivit lite mindre att göra, men jag trivs fortfarande bra. I fredags kväll jobbade jag på St James igen för att de hade ont om personal. Det var lite konstigt, mest för att jag insåg hur mycket bättre Maloneys egentligen är och för att jag en gång hade tyckt precis raka motsatsen. Imorgon är det måndag och public holiday och då ska jag träffa fina Linnea som jag inte sett på en evighet. Det blir bra.

Fyra veckor!

Idag är det exakt fyra veckor tills jag åker hem till gamla Sverige igen. Jag har räknat ner sen i april och nu börjar det äntligen närma sig. Snart, snart får jag krama min mamma, gå långpromenader med Sigge och äta jordgubbar med glass. Åh, vad jag längtar!

Self-potato?

Fråga mig inte varför, men det här klippet fick mig att skratta så jag grät igårkväll.
Ni kan spola 40 sekunder in om ni inte orkar kolla på allt.

City speeds

Jag är så trött på den här staden.
Trött på att gå längsmed samma gator varje dag, trött på alla bilar, trött på allt folk.
Varje dag är likadan och livet bara går på repeat.
Jag behöver någonting nytt.
Jag vill se nya platser, göra nya saker, träffa nytt folk. Resa.

Jag tål inte vardag. Inte just nu.

Gitarrens dag

Idag gick jag och köpte mig en gitarr. Tycker egentligen bättre om pianon, men de är ju så himla otympliga att bära med sig hem, så det fick bli en gitarr istället. Vet inte om jag inspirerade mina flatmates, men när jag kom hem hade de köpt Guitar Hero till deras nyinköpta playstation 3.

Undrar vilken gitarr jag kommer spela mest på.

Vivid Sydney

Just såhär lagom till vinter pågår det en ljusfestival i Sydney. Nere vid vattnet och Circular Quay (ni vet, precis vid Operahuset) har de lyst upp det mesta som går och det är minst sagt häftigt. Vissa byggnader bjuder på spektakulära ljusshower och andra något mindre ljusinstallationer är utplacerade här och var. Jag skulle rekommendera att googla Vivid Sydney, men orkar ni inte det kan ni ju ta en titt på mina patetiska försök till bilder. Det är inte så lätt när det är mörkt ute kan jag säga.

Random ljusinstallation. 

Sydney Opera House

 Igen. 

 Customs house bjöd på en riktigt häftig show. Har filmat hela grejen och ska se om jag kan lägga upp videon, eller delar av den, här på bloggen.

 Här kunde man köa och måla ett hus genom att hoppa och dansa framför det. De hade en massa andra små smarta ljusinstallationer överallt. I ett träd, till exempel, hade de hängt en massa spotlights som reagerade på ljud, så om man skrek eller klappade så riktades alla spotlights mot en. Tror vi missade ungefär hälften av alla ljusinstallationerna, men det håller på till den trettonde juni så vi har tid att gå dit igen.

Sydney

Min bäste vän

Bloggläsare - electrical heater. Electrical heater - bloggläsare.

Tänkte att det var dags att introducera er för varandra. Det här är nämligen min bäste vän under de kallare månaderna i Australien. Australien har, precis som Nya Zeeland, inte riktigt fattat grejen med central heating, så är man utan annat värmesystem blir det ganska kallt. Ganska väldigt kallt faktiskt. Och efter en vinter på Nya Zeeland väntade vi inte länge med att skaffa en heater här i Australien, så nu står den snällt där och värmer upp vårat rum.