Sakta men säkert

Det tar ett tag att landa i en ny stad. För de flesta tar det längre tid än man tror och i "de flesta" inkluderar jag även mig själv. Nu har jag bott i Sydney sen i januari och jag vet ärligt talat inte säkert om jag har landat helt och hållet än. Hur man nu vet det.

Det är så mycket som ska fixas när man flyttar utomlands. Man börjar på ruta ett - från scratch - där man inte har någonting och sen klättrar man långsamt uppför stegen där varje steg innebär något man behöver fixa. Det är boende och jobb, bankkonto och skattenummer, gymmedlemsskap och mobiltelefonnummer. Och det tar tid.

Hemma i Sverige där jag bott i tjugo år finns allting på ett så självklart sätt. Där blir man automatiskt kallad till tandläkaren och skattedeklarationen skickas hem till dig i brevlådan utan att du gör någonting själv. Saker är inte alltid lika självklara när man flyttar utomlands. Och utomlands finns ingen mamma eller pappa man kan fråga - där får man klura ut saker på egen hand.

Mitt liv i Australien har sakta men säkert förbättrats. Jag började som arbetlsös och bodde hos några kompisar. Nu har jag förstahandskontrakt på en takvåning i centrala Sydney, 9-5-jobb, mixer i köket och en julgran i vardagsrummet. Och så bibliotekskort. För det skaffade jag nämligen precis häromdagen! Pusselbitarna börjar falla på plats. Sakta men säkert.