Idag fyller min pappa år. Jag ringde precis honom och grattade, han var på väg till bussen till jobbet. Önskar att jag kunde vara hemma och ge honom tårta på sängen och väcka honom med falsk födelsedagssång istället. Men det är sånt man får leva med när man bor i Australien. Och skype är ju inte fy skam.
Om fem dagar fyller jag år. För första gången i hela mitt liv ser jag faktiskt inte alls fram emot min födelsedag. Lite konstigt känns det, men jag antar att det blir så när man blir äldre. I år kommer jag inte bli väckt av falsk födelsedagssång och tårta och paket på sängen. I år kommer jag bli väckt klockan fem av mitt hemska alarm och stiga upp i min ensamhet och gå till jobbet. Det kommer vara en helt vanlig tisdag och jag kommer varken få sovmorgon eller längre rast på jobbet för att jag fyller år. Tisdag är dessutom min värsta dag på hela veckan.
Nu tycker ni säkert jag låter jättenegativ. Men det är jag egentligen inte. Jag rycker mest på axlarna åt saken och tänker att det finns större problem härivärlden. Dessutom kommer jag ju bli ordentligt firad helgen därpå. Jag har fått stränga order av Jaime att inte planera någonting och jag gissar att det blir någon mindre resa någonstans. Dör nästan så nyfiken jag är. Det ska bli spännande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar