Kommunikationsproblem och kalops

Jaha. Så var man arbetslös igen. Vet inte riktigt vad som hände där, men tror det lättast kan beskrivas som k-o-m-m-u-n-i-k-a-t-i-o-n-s-p-r-o-b-l-e-m. Något jag upplevt ett antal gånger den här hösten då jag mestadels jobbat med asiater. Kära nån den stackars nya servitrisen som började häromveckan kunde inte förstå ett ord av vad jag sa. Det blev till slut ganska jobbigt att upprepa varje mening tre gånger.  Missförstå mig inte nu, det var alltså inte pga henne som jag valde att sluta. Det var chefen som var lite otydlig i vad han ville. Eller så var det möjligen att jag missförstod honom. Hursomhelst är jag nu utan jobb.

Så jag passar på och njuter lite av ledigheten medans jag söker jobb. Tar sovmorgon och äter frukost i sängen, läser böcker, kollar på TV-serier och fixar allt sånt där som man aldrig har tid till att fixa. Idag har jag tänkt laga kalops som jag varit sugen på sen UnderbaraClara bloggade om det. Var iväg och handlade igår och stod i köttdisken ett tag och funderade på vad som kunde vara den engelska motsvarigheten till högrev. Jag var tyvärr inte smart nog att kolla upp det innan jag gick och handlade, men tursamt nog kom jag hem med precis rätt kött (det kallas tydligen chuck här). Det är inte lätt att handla i Australien alla gånger kan jag meddela. Gick t.ex. runt och letade efter mozzarella i en halv evighet innan jag listade ut att de inte kallar det mozzarella utan bocconcini. Och grönsaker ska vi inte ens tala om. Det är parsnip och fennel och cauliflower och artichoke och gud vet vad. Käre tid alltså. Men nu blir det kalops!