Fast i hårfärgningsträsket

Kära blogg.
Nu är det bara fyra dagar kvar tills jag åker hem. Helst vill jag bara packa väskan och åka. Hela min kropp är liksom redan inställd på semester. Det är som att halva jag är i Sverige redan. Men tyvärr är flygbiljetten bokad för fredag och inte tisdag, så jag får nog snällt vänta. 

Av någon anledning blir det alltid såhär för mig när jag ska åka iväg någonstans. Jag förbereder mig så långt i förväg - skriver packlistor, planerar, kollar igenom kläder och köper in nödvändigheter - att jag när det närmar sig knappt har någonting kvar att göra. Det är som att jag vill dra ut på resan så mycket som möjligt.

Idag ska jag iallafall iväg till frisören och fixa håret. Sen min smärre hårkatastrof i julas, då jag oplanerat blev megablondin, lovade jag mig själv att inte gå till frisören igen innan juli. Jag färgade håret tillbaka till min naturliga hårfärg i februari, och trodde liksom att mitt hår skulle ha återhämtat sig till juli - så att jag kanske kunde lägga in några ljusa slingor eller så för att piffa upp det hela. Yeah right. Det var fint i början, men sen började det av någon underlig anledning bli ljusare och ljusare...tills det antog någon slags pissgul nyans. Och nu är det juli och mitt hår verkar inte ha återhämtat sig ett dugg. Toppen. Verkar som att jag är fast i det här hårfärgningsträsket. Om inte frisörskan kan rädda mig idag.